Ooo nu då?
Nu är det ju så att antagligen går livet vidare ?
Fast frågan är om man verkligen går vidare i sitt liv , eller bara blockerar saker? Tror mer på det sistnämnda.
Jag tippar (oddsen är juh rätt bra för övrigt) , att man blockerar för att senare bara glömmer bort vad man kände då. Vilket är totalt fel, enligt mej. Men å andra sidan kan det ju vara bra. Kanske..
Se på mig. Jag är fylld av ångest vad jag gjort mot dom som jag bryr mig om. Jag lever med den varje dag och det blir inte bättre av att jag försätter mig i situationer som får mig att må sämre.
Det är också en grej som jag funderar på. Varför man utsätter sig själv för situationer som man vet att man kan ta skada av...
Ett ex. Om man träffar någon som man vet dejtar en annan. Allt är jättebra. Men sen förändras allt av att personen säger att han / hon har samma känslor för dig, fast inte pallar att tänka igenom situationen nu... Vilket är förståligt av olika skäl.
Och just den här situationen uppstår väldigt enkelt... Men fortfarande. Borde man inte registrera känslorna och försöka samarbeta med sinnet (förnuftet), om att det kanske kommer bli så man hoppas på och andra sidan så kanske det inte alls blir så ? Det är juh då våndan kommer. The Agony of itself.
Lite funderingar. Om ni har nått vettigt att komma med. Säg det !
Och nu då? Jag antar att liver går vidare. Även om man får fajtas med problem hela dagarna så finns det juh alltid någon strimma av hopp och ljus...
Peace.
Fast frågan är om man verkligen går vidare i sitt liv , eller bara blockerar saker? Tror mer på det sistnämnda.
Jag tippar (oddsen är juh rätt bra för övrigt) , att man blockerar för att senare bara glömmer bort vad man kände då. Vilket är totalt fel, enligt mej. Men å andra sidan kan det ju vara bra. Kanske..
Se på mig. Jag är fylld av ångest vad jag gjort mot dom som jag bryr mig om. Jag lever med den varje dag och det blir inte bättre av att jag försätter mig i situationer som får mig att må sämre.
Det är också en grej som jag funderar på. Varför man utsätter sig själv för situationer som man vet att man kan ta skada av...
Ett ex. Om man träffar någon som man vet dejtar en annan. Allt är jättebra. Men sen förändras allt av att personen säger att han / hon har samma känslor för dig, fast inte pallar att tänka igenom situationen nu... Vilket är förståligt av olika skäl.
Och just den här situationen uppstår väldigt enkelt... Men fortfarande. Borde man inte registrera känslorna och försöka samarbeta med sinnet (förnuftet), om att det kanske kommer bli så man hoppas på och andra sidan så kanske det inte alls blir så ? Det är juh då våndan kommer. The Agony of itself.
Lite funderingar. Om ni har nått vettigt att komma med. Säg det !
Och nu då? Jag antar att liver går vidare. Även om man får fajtas med problem hela dagarna så finns det juh alltid någon strimma av hopp och ljus...
Peace.
Kommentarer
Postat av: Maya
Ditt exempel made no sence:P
Trackback
